Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Bestämmelser och riktlinjer

I plan- och bygglagen (PBL) finns bestämmelser om när en detaljplan ska tas fram. Det är bara kommunen som kan besluta att ta fram och anta en detaljplan.

Om detaljplanering

Ibland krävs det att kommunen gör en detaljplan innan det kan beviljas bygglov. Det sker när någon vill göra större förändringar i bebyggelsen och när någon vill använda mark- och vattenområden. Man kan även ändra eller upphäva redan gällande detaljplaner.

Alla detaljplaner som vunnit laga kraft är juridiskt bindande tills den dagen detaljplanen upphävs eller ersätts av en ny detaljplan.

En detaljplan visar ett bestämt område på en plankarta. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar planens syfte och innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, till exempel en illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskrivning eller andra utredningar som krävs för att bedöma markens eller områdets lämplighet.

Så här går det till att ta fram en ny detaljplan

Ansökan om planbesked

Den som vill upprätta en ny detaljplan söker om ett planbesked. Planbeskedet ska ge dig svar på om ett planarbete kan påbörjas eller inte. Du ska ha fått ett beslut om planbesked inom fyra månader från det att en fullständig ansökan kommit in till kommunen.

Att inleda en planprocess kan vara initierat av privata markägare, exploatörer eller kommunen. Oavsett initiativtagare är det kommunen som beslutar om det är lämpligt att ta fram en detaljplan för det aktuella området. Detta kallas för det kommunala planmonopolet. Det är initiativtagaren som i regel står för kostnaden att upprätta detaljplanen enligt kommunens gällande taxa.

Om du får ett positivt besked ska det i planbeskedet stå en ungefärlig tidpunkt när ett beslut om antagande, ändring eller upphävande av detaljplanen ska ske. Ett positivt planbesked kan inte överklagas och innebär ingen garanti för att en plan slutligen kommer att antas. Beskedet bekräftar bara att ett planarbete kan påbörjas.

Planprogram

Planprogram kan upprättas för att studera områdets förutsättningar att bebygga marken, antal fastigheter, byggnadsverk etcetera. Planprogrammet följs av programsamråd där berörda får möjlighet att lämna synpunkter.

Samråd

Ett planförslag tas fram och ställs ut för samråd, normalt under 5-6 veckor. Under samrådstiden inbjuds, i de flesta fall, allmänheten till ett samrådsmöte där planavdelningen informerar om syftet och redogör för planförslaget. Berörda får en möjlighet att tycka till om förslaget. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse och planförslaget bearbetas. Det omarbetade förslaget tas upp i utskottet för samhällsbyggnad för ett beslut att gå vidare med det omarbetade planförslaget.

Granskning

Nästa steg i processen är att ställa ut förslaget på nytt. Då kan du se om dina eventuella synpunkter i samrådet har bemöts. Senast i detta skede måste du lämna in dina synpunkter. Det är endast skriftliga yttranden som kan ligga till grund för överklagande. Efter att granskningstiden avslutats upprättas ett granskningsutlåtande där eventuella nya synpunkter bemöts.

Endast skriftliga yttranden tas i beaktande vid omarbetning av förslagen mellan samråd och granskning.

Antagande

Efter eventuella mindre ändringar går planförslaget till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige för antagande.

Överklagan

Om du är missnöjd med detaljplanen kan kommunens beslut överklagas till länsstyrelsen, efter 1 juni 2016 ställs överklagan till mark- och miljödomstolen. Du kan bara överklaga planen om du är sakägare och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen.

Laga kraft

Om planen inte överklagas eller om överklagandet avslås vinner planen laga kraft och kan genomföras. Detta förutsätter även att länsstyrelsen inte väljer att överpröva planen. Nu kan bygglov beviljas, vilket innebär att spaden kan sättas i jorden och arbetet kan påbörjas för att förverkliga idén som utvecklats under processens gång.

Dokumenten inom detaljplaneprocessen

Här kan du läsa mer om de olika dokumenten inom detaljplanering.

Plankarta

Detaljplanen redovisas som ett bestämt område på en plankarta. På plankartan finns planbestämmelser som visar exakt vad som gäller inom planområdet. För all mark anges vad den får användas till och i de flesta fall finns det olika begränsningar av användningen. Det kan t ex vara användningen Bostäder (B) med en begränsning av maximal byggnadshöjd. Det är detaljplanekartan som är det juridiskt bindande dokumentet.

Planbeskrivning

Planbeskrivningen redovisar förutsättningar och syften bakom detaljplanen och är till för att man lättare ska förstå planens innehåll. Bakgrunden till olika avvägningar som gjorts i arbetet med planen kan också redovisas. I planbeskrivningen ingår också en redovisning av hur planen ska genomföras. Med genomförande menas de praktiska åtgärder som måste genomföras för att planen ska kunna förverkligas. Det handlar om ekonomiska, tekniska, organisatoriska och fastighetsrättsliga frågor. Planbeskrivningen, som också ofta innehåller illustrationer, är inte juridiskt bindande.

Illustrationsplan

Med hjälp av en illustrationsplan kan kommunen visa hur planförslaget kan genomföras, till exempel hur ett område kan bebyggas.

Övriga dokument

Till detaljplanen kan det även finnas andra handlingar. Det kan till exempel finnas ett gestaltningsprogram, som beskriver hur bebyggelsen ska utformas. Det kan finnas foton, teckningar, bildmontage eller annat som visar hur området kan se ut när detaljplanen genomförts.

Utredningar

I de flesta fall finns det behov av att ta fram speciella utredningar för att få veta förutsättningarna för det man tänker göra inom detaljplanens område. Det kan till exempel vara geotekniska utredningar, bullerutredningar eller trafikutredningar.

Bedömning av behovet av miljökonsekvensbeskrivningar (MKB)

Innan kommunen fattar beslut om en miljökonsekvensbeskrivning behöver göras tar kommunen fram ett bedömningsunderlag som kallas en behovsbedömning. I behovsbedömningen utreder kommunen vilken inverkan planen kan få på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten. Om planen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en stor påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten, ska enligt plan- och bygglagen (PBL) en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) göras. MKB är ett särskilt dokument där konsekvenserna av en föreslagen åtgärd ska visas.

Samrådsredogörelse

En samrådsredogörelse är ett dokument som redovisar de synpunkter på planförslaget som kommit in under plansamrådet. I samrådsredogörelsen finns också kommunens kommentarer till synpunkterna sammanställda.

Granskningsutlåtande

En sammanställning görs också över de synpunkter som lämnats in under granskningen (tidigare kallad utställningen). Detta granskningsutlåtande bifogas planhandlingarna när detaljplanen ska antas.

Områdesbestämmelser

I Leksands kommun finns ett antal områden med riksintressant kulturmiljö. I samband med byggnation i dessa områden måste man följa särskilt framtagna områdesbestämmelser.

Syftet med områdesbestämmelserna är att reglera bygg-, rivnings- och marklovplikt samt placering, utformning och utförande av bebyggelse för att värna om den riksintressanta kulturmiljön.

Läs mer om Leksands kulturmiljöprogram på kulturmiljöwebben.

Nio olika områdesbestämmelser

I Leksands kommun finns områdesbestämmelser för nio olika områden, bland annat pärlbandet av byar i östra Leksand.

Besök kulturmiljöwebben

Leksands kulturmiljöprogram visar hur du som fastighetsägare kan använda, utveckla och tillvarata kulturmiljön för att skapa en attraktiv kommun och livsmiljö.

Dokument och referensematerial

Här hittar du dokument och länkar för information på andra myndigheters webbplatser.

Sidan uppdaterad: